det gör ont inuti.

jag visste det redan. det är inte en gång jag fått det berättat för mej. jag visste det. så väl.
ändå blev reaktionen som den blev när jag fick se det. svart på vitt liksom.
det var som om att en liten del av mej ändå hoppades på att det inte skulle vara sant..
men det är det, och det betyder väl att det är dags att gå vidare? förmodligen.

one night, yeah, and one more time.
thanks for the memories.


'kicke the killer' på jobbet idag i alla fall. HAHA, skaaabb! :S ;D

ikväll blir det att umgås hos bella. :) finemang!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0