jag gav mej ut i rusket trots allt. fast så ruskigt var det ändå inte. bara mest grått.
mina ben styrde mej visst till morfars grav och när jag sen var på väg hem hörde sara
av sej och frågade om jag ville hänka henne och nellie på ett varv runt viken, så blev
två långispromenader i en. riktigt sköönt.

nu har jag precis vinkat iväg mitt kvällssällskap, så tänkte gå och knyta mej.
funderar på en löparrunda vid åtta-hugget imorgonbitti. faast, får se om jag känner mej lika
taggat när klockan väl ringer. haha.
sov gott hörni!