slötittar på 'solsidan' och njuter av att bara vara. när det jobbas fredagskväll och lördagmorgon
så lägger man liksom inte så mycket krut på att hitta på roligheter. fast det gör mej just nu inte
ett dugg, tror det här är precis vad jag behöver. och dessutom så är det ju ändå förbaskat skönt
att ligga i soffan och slappa järnet. mhm.


hur är det möjligt att sakna någon så mycket att det knappt går att andas?