14.54

och fast jag följde dig längs vägen den natten, så vuxen i din hand,
så kan vänner viska och löften brista om och om igen.



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0