20'e.

det är konstigt hur livet ibland kan vara så himla underbart och så träligt på en och samma gång.
har i två hela dagar den här veckan umgåtts med min fina kusin som återvänt till sverige. i måndags tog vi
en heldag i linköping med lillebror och johanna och igår var i vi i västervik och hälsade på våran nyaste
släkting, lilla oliwer, och hade det supertrevligt! sen avslutade vi kvällen i gott sällskap i bagarstugan. :)
men ändå när jag sitter här innan jag ska signa ut för dagen så kommer en massa tråkiga känslor över mej.
och trots att jag blivit fylld med en massa kärlek och glädje i dagarna två så känner jag mej bara ledsen.
det är konstigt hur man fungerar ibland...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0